man blir aldrig van att sakna någon

Idag sade vi igen hejdå till Älsklingen som åkte iväg utomlands på kurs några dagar. Vi har en period nu igen då vi måste sakna varandra lite mera eftersom han har en hel del kurser nu ett tag på jobbfronten.

Vi borde väl vara lite vana vid det här laget, att vara från varandra alltså. När vi blev ett par så var det på distans vi levde (typ)…Vi är från två olika orter, han var i militären, han flyttade till Vasa och studera, jag flyttade till Helsingfors och studera, jag gick militären…ja ni förstår, ett evigt distansförhållande hade vi tills vi båda landat i Vasa och vi bodde tillsammans  (det var 2012, över fem år efter att vi blev ett par).

Sedan för ett och ett halvt år sedan, då han inledde sitt nya jobb gick hela våren så att han var på kurs, var hemma och åkte iväg igen, var det igen dags att sakna varandra. Då hade jag visserligen själv så mycket jobb så jag inte hann med så mycket annat, men ändå saknade jag honom varje dag. Efter att nu fått ha honom hemma mera blir man så van att han säger hejdå på morgonen och kommer hem på kvällen (även om det också blir sent ibland), men han är ju här i närheten, inte  hundratals eller tusentals kilometer borta…

25-10-16

Saknad är ju ändå något som visar att man bryr sig om varandra. Älskar varandra. Visst är det ju himla roligt när man är tillsammans igen, men ändå, man vill ju vara tillsammans med sin man…saknad är inte roligt…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s