Träbröllopsdag

För två veckor sedan hade vi vår fem års bröllopsdag, eller träbröllopsdag kallas det också. Enligt tradition ska man ju ge presenter enligt tema, så jag hade beställt hem varsin klocka i trä åt både Älsklingen och mej. Jag var lite orolig över om Älsklingen alls skulle gilla klockan och så är det alltid en risk att beställa efter nåt på nätet som man inte sett i verkliga livet och inte har nån koll på om den kommer vara för stor eller lite, vara av dålig kvalitet eller annars bara inte som man tänkt sig. Den här gången var det ändå ett väldigt lyckat köp. Både älsklingens och min klocka är urtjusiga och han gillade också den väldigt mycket, så de har redan blivit rätt flitigt använda.

dav

På vårt bröllop hade mina systrar arrangerat ett bord där gästerna kunde skriva hälsningar till oss som vi fick läsa på fem års bröllopsdagen. Burken har snällt stått i skåpet hemma hos oss tills nu. Blev visserligen inte på dagen vi öppnade den men en kväll här förra veckan öppnade jag en flaska bubbligt och tog fram burken och läste alla lappar. Tyckte det var riktigt kul att läsa vad folk skrivit, och några riktigt roliga lappar fick vi också. Ingen hade däremot vågat sig på att gissa var vi kommer bo eller hur många barn vi kommer ha efter fem år, vilket jag trott att de kommer finnas, men tror jag ska skriva ner alla hälsningar i gästboken ännu så behöver jag inte spara alla lappar (och burken kan få en ny uppgift istället).

IMG_20180822_205000.jpg

En tradition jag också har på bröllopsdagar, som kanske några av er redan visste, är att prova klänningen varje år. Givetvis blev det ju inte heller gjort på själva bröllopsdagen det i år, men klänningen skulle provas. Oj vad jag gillar den här traditionen, om inte annat så just för känslan att få bära den och känna sig vacker i den en gång om året, är så kul! Det är Min klänning. Varje gång jag provar klänningen konstaterar jag att just den klänningen var den jag skulle bära när vi gifte oss. En prinsessklänning, med stor kjol, långt släp, lite utsmyckningar, en sweetheart-neckline, och inte en som ”alla andra hade”. I och för sig var det heller inte en som jag tänkt mig innan, men däremot har jag konstaterat att det nog var en som jag velat ha redan som liten och ville vara Disney-prinsessa. Lite kuriosa om när vi letade brudklänning: det var faktiskt så att jag hade ett par klänningar jag velade mellan men den här klänningen vägde lite tyngre plus att båda gångerna jag skulle ta av mig den, fastnade en hake i mina trosor, så det var då redan bestämt. Klänningen valde mig.

IMG_20180828_165817.jpg

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s