En klänning till Lillis

Det senaste jag stickat är en klänning Lillis fick på sin två-års dag. Jag påbörjade den redan i höstas men blev paus med den innan jul när jag höll på med min halsduk (som för övrigt blir klar först till nästa jul) och så tog det evigheternas evighet (kändes det som) att sticka de första tio-femton centimetrarna då det var nästan trehundra maskor, men ju närmare halsen jag kom, desto fortare gick det. Ett riktigt fint och roligt mönster var det att sticka.

19.2.18.2

Mönstret heter är från Sandens Garn, och jag har köpt det från Vörå Handarbetsaffär. Har inte stickat i originalfärger utan valde en lila botten med mönster i blått, vitt och beige. Mönstret är dessutom så fint så överväger nästan att sticka en liknande klänning till mig själv, men i lite annan format, kanske en tunika? Någon som har ett mönster på lager?

19.2.18.3

19.2.18.1

Annonser

Ett tvåårigt bustroll

För två år sedan föddes hon. Vår älskade lilla busunge. Alltså hur i hela fridens namn kan det redan ha gått två år sedan?

Hon som är busig, glad, envis, charmig, gosig, kärleksfull, smart och bestämd. Dagarna är aldrig sig lika, varje dag lär hon sig något nytt, ibland får man verkligen förundras över hur hon lärt sig saker och ting eller vem som lärt henne det. Hjälpa till ska hon också, med allt, vilket är bra på sitt sätt trots att det kan ta dubbelt längre att få saker gjort eller man måste göra om det senare själv igen. Envisheten har hon fått dubbeldos av från oss båda känns det som, men det kommer säkert vara en bra egenskap längre fram i livet. Nu betyder envisheten ofta tårar  när man inte får göra som man vill, men svängs nog sedan lika fort tillbaka till skratt och glada miner när man insett att mamma eller pappa nog hade rätt trots allt. ”Puss mamma/pappa, kama mamma/pappa” är en vanlig fras i detta hus, för kramar är det viktigt med, både morgon middag och kväll och många gånger däremellan. Glädjen i henne går inte att ta miste på, för vart hon än går så springer hon ett leende till någon, oavsett om det är någon känd eller okänd person.

IMG_20180121_121940_1.jpg

Puss och kram på två års dagen älskade Lillis!

Barnkalas inspiration

Om ett par veckor har vi en tvååring i huset. Tänker inte nu gå in på hur himla fort tiden går, för det lär väl vi alla vara enande överens om att det gör. Men hur som helst så vankas det till kalas. Ifjol körde vi mumin-tema, med en Lilla My tårta

men i år ska vi köra ett annat tema. Vi har dessutom ett trettio-års kalas i huset på samma gång så blir lite dubbel-tema misstänker jag, men nu ska vi inspireras lite mera för barnkalas-tema. Vad sägs om nalle puh?

bilder från Pinterest.

Har någon recept som skulle passa till t.ex honungsburk-cake-pops så skicka det gärna.

Smältande snögubbar

Inför helgen vill jag tipsa er om små gulliga snögubbar på olika sätt till julen. Kanske lite små-pyssligt, men med smält choklad i en liten spritspåse och kanske något strösselliknande eller t.ex. en liten bit torkad frukt (till näsa) är det bara att prova på, och barnen kommer ju älska det hur som helst. Så skriv upp på handels-listan ”marshmallows” i alla fall…

snögubbe1

snögubbe2

snögubbe3

snögubbe4

(alla bilder är lånade från Pinterest)

Tomtedörr

Nu har en liten nisse flyttat in till oss. En dörr har plötsligt uppenbarat sig på väggen bredvid vår spis, och gläntar man på dörren så ser man ett hem med trappor som leder upp till en annan våning och en fin julgran som pryder stugan. En postlåda har nissen också så undrar om han tänkt lämna post till oss eller vill vi ska ge post till honom…? Nå vi måste väl hur som helst vara snälla nu fram till jul.

1.12.17.1

1.12.17.2

En nisse-dörr som sagt. Första gången jag såg en var för kanske två-tre år sedan och redan då beslöt jag mig för att en sådan ska vi sedan ha för våra barn. Nu är visserligen Lillis inte så gammal och förståndig ännu så min tanke på att ha en Nisse-julkalender kanske inte riktigt ännu fungerar, men dörren ville jag i alla fall ha redan i år. Själva dörren är ett pyssel-kit jag köpt på pysselaffären i stan, men den kom omålad så hur den ser ut har jag fått bestämma själv. Att den fick bli röd tyckte jag nästan var självklart för då sticker den ut lite mera och rött är ju ändå ultimata julfärgen, men har målat med två olika nyanser av rött för att få dörren att se mera levande ut. En liten krans fixade jag också till dörren av lite järntråd, filttyg och några pärlor, och eftersom dörren går att öppna så klippte jag ut en passande bild från en gammal jultidning så man inte behöver se en tom vägg när man gläntar på dörren. Vill ju ändå illusionen om ett tomtehem ska finnas där. Så nu ska vi se hur ofta fröken går och kikar i dörren och om hon låter stegen vara kvar…eller om kanske katten vår istället försöker göra intrång i Nisses hem..

1.12.17.3

Stjärnrummet

14.11.17.2

Lillis rum fick sig en omgång idag. Sorterade alla leksaker, lade undan en del hon inte längre leker med och delade upp så att vi har en del nere i köket och största delen i hennes rum. Blev nästan förvånad över att jag hittade alla koppar och mat-ingredienser, alla djur-par till Noaks ark och alla pusselbitar. Tydligen har de bara fötter att springa iväg till olika delar av huset, eller så har de inte ännu lärt sig springa bort. Nå får väl vara glad ännu så länge det varar. Tipi-tältet spände jag också till lite, knutarna har en tendens att lösa på sig när det härjas mycket, men ännu står ju tältet stadigt där det står.

14.11.17.1

14.11.17.3

Mån-lampan hittade Älsklingen på en arbetsresa, passar perfekt till stjärntapeten. Nästa vi borde införskaffa till rummet är nog någon form av bokhylla eller förvaringsbänk, och sedan ett litet lekbord, men nu tror jag vi först väntar och ser vad tomten kommer hem med för stort så kan vi bättre se hur vi ska möblera. I något skede ska väl sängen också bytas ut till en barnsäng, men så länge hon inte klättrar över kanten så får hon nog stanna i spjälsängen. Hon sover alltid som en virvelvind och man vet aldrig åt vilket håll man hittar huvudet, så skulle hon ha en vanlig säng skulle hon väl ramla i golvet flera gånger per natt.

”Hej hej pappa!”

Ännu en natt och en dag innan Älsklingen äntligen kommer hem från arbetsresan. Känns oerhört länge sedan han åkte, men samtidigt går dagarna ganska fort när man ändå jobbar flera dagar i veckan. Vi har dessutom pratat med Älsklingen flera gånger via videosamtal. Tack för den moderna tekniken vet jag. Lillis har fått se och prata med pappa, berätta vad som hänt, kramat och pussat honom (eller iaf plattan). Visserligen är det lite svårt att hållas still långa stunder när man pratar, eller att ens hålla plattan i still eller i rätt vinkel så att hon också syns i kameran, men att hon fått se och prata med pappa live tror jag varit väldigt bra för henne som ändå ännu är så liten att kunna förstå att pappa bara är på arbetsresa och att han nog kommer hem snart.