Ett och ett halvt år

Älskade lilla barn, när blev du så stor? 

8.8.17.3.jpg

Idag blev våran Lillis ett och ett halvt år, stora fröken redan! Visst, hon är egentligen pluttiliten ännu, men bara nu i sommar har hon ändrat så otroligt mycket. Växt till sig helt enkelt. Varje dag är bokstavligen ett äventyr, och när vi vaknar på mornarna så vet jag inte alls hur dagen kommer bli. Hon är så självständig redan och vill gärna göra allt själv, och sedan också hjälpa till med allt jag gör. Bestämd är hon också, och envis (vem kan hon nu fått det ifrån *höhö*), och det kan vara tvära kast mellan skratt och gråt. En liten dramaqueen bor det i henne minsann, går det inte som hon vill så kan det bli ett himla tjut och dramatiska gråt med rullande runt på golvet. Tänk att hela världen nästan kan rasa samman för att en pusselbit inte passar, eller att skon inte går på foten varje gång hon själv försöker, men sedan kan det vända på ett par sekunder igen…

8.8.17.2

Ändå är hon fortfarande mest glad och full av skratt och bus. Hälsar glatt på alla hon möter och är inte rädd för nya människor. Lite reserverad och avvaktande ibland men mjuknar snabbt och vandrar sedan gladeligen från famn till famn. Tror inte vi har varit en endaste gång och handlat eller till stan utan att åtminstone få en kommentar från någon okänd om hur glad hon är. När vi till exempel var på restaurang på Gotland satt hon och vinkade hej åt alla, vände sig om till nästa bord och försökte prata med dom och vinkade sin fina prinsessvinkning och sa hejjddååå när någon gick.

8.8.17.5

Ja busig sa jag ju också, sannerligen. Varje dag fylls med olika sorters bus, och mera hittar hon på. Är det inte att klättra upp någonstans, är det att hälla ut kissens mat eller hänga i trappräcket när man går ner. Ja och så alla andra tusen saker hon hittar på, ser på en med den blicken gör något i all hast och går sedan iväg med händerna bakom ryggen, en sååååå nöjd min och världens sötaste skratt. Oftast kan man inte ens bli arg, sur eller säga till på skarpen då längre.

8.8.17.4

Kissekatten är hennes favorit hos oss just nu och helst skulle hon följa henne vart hon än går. Vandrar kissen runt i huset har hon allt som oftast Lillis i släptåg. Lägger sig kissen ner någonstans kan Lillis lägga sig bredvid, också under terrassbordet och stolarna. Ligger kissen och sover pajar Lillis henne först lite snällt och försiktigt, puffar sen lite mer för att locka henne att leka med henne, och lyckas inte det drar hon (tyvärr) ner henne i svansen eller pälsen. Stackars kissen får nu vara med om allt för hårda tag, men som tur har hon lärt sig och är ändå snäll tillbaka. (och jo vi försöker lära fröken att hon inte får vara dum mot katten, men nu just är precis allt som är nejnej så otroligt roligt, så hon trotsar så mycket hon hinner)

8.8.17.6.jpg

Att det då redan gått ett och ett halvt år är helt ofattbart, trots att det på samma gång ibland kan vara svårt att tänka tillbaka på hur det var utan Lillis. Så mycket kärlek, så många skratt, så mycket bus, så mycket temperament, så stora känslor, så höga och gälla tjut (av glädje för det mesta), så mycket spring och fart, och så mycket liv i en så liten tjej!

8.8.17.1

Annonser

Hon hålls varm om fötterna

Förra veckan gick jag igenom Lillis alla yllesockor och kunde glatt konstatera att hon får nog vara en lycklig fröken som håller sig varm om fötterna. Alla dessa yllesockor har hon fått i gåva under det senaste året. Vissa är så nya att hon inte ens hunnit använda dem medan andra används nästan dagligen. Men visst är det inte en härlig sol av yllesockor hon har?

11-3-17

Trerätters farsdagsmiddag

Vi har haft en härlig början på helgen. Igår körde vi med Lillis till hemstaden för att systeryster Sofiafiah med familj kommit hem över helgen från Sverige så vi åkte för att leka lite. Blev bus, lek, prat och mat den eftermiddagen/kvällen tills min Lillis var så trött att det nog var dags att åka hem igen.

12.11.16.4.jpg

Idag har vi igen åkt till hemstaden, denna gång hela lilla familjen, men idag var våra pappor i fokus då vi åt trerätters middag allesammans. Mamma och Pappa, Mialinnea med familj, Sofiafiah med familj och sedan vi. Vi har blivit rätt så många runt middagsbordet med åren, åtta vuxna två barn och två bebisar är vi för tillfället, och nu var vi ju bara familjen ändå. Men det är ju så roligt det också!

Mamma hade gjort en underbart god middag bestående av jordärtskockssoppa med knaperstekt bacon till förrätt, slottsstek med gräddpotatis till huvudrätt och havtorns cheesecake till efterrätt (pappas önskemål). Måste säga att jag kunde nästan leva på jordärtskockssoppa, så god var den! Det är nog något jag kommer börja själv också.

12-11-16-1

12-11-16-2

12-11-16-5

Våra minstingar lekte också ganska bra tillsammans, men mest med varsin leksak på samma plats ändå. Ibland var leksaken den andra hade lite intressantare än den man hade själv, ibland skulle de visa varandra vad de lärt sig (som att stiga upp och stå) och ibland kröp de iväg åt varsitt håll. Fast söta är de ju tillsammans där de leker. De är ju jämngamla så får se om de i framtiden hur mycket bus de hittar på…

12-11-16-3

Lugna lördagkväll

Här hemma på backen har vi en lugn och skön lördagkväll. Inget halloween firande här i detta hus inte.. Efter en solig och fin dag med  en lång och lat förmiddag, lite finkörning, kafébesök, biltvätt på eftermiddagen och kycklingtortillas till kvällsmat är det skönt nu slänga sig i soffan en stund. Dottern har just somnat och Älsklingen har tänt eld i bastun så bara den blir varm ska vi bada lördagsbastu. Ja vi har en hederlig ”vedabastu” (ved-eldad bastu), tar lite längre men är sååå mycket skönare än el-bastu…

Ha en lugn och skön lördag kväll allesammans!

29-10-16

Stickat åt Lillis

26.10.16.2.jpg

Vilken lyx att få ha många som vill sticka till vår Lillis. Min mormor kom förra veckan hit med en tröja och ett par sockor hon stickat åt henne. Kommer bli välanvända tror jag, inte riktigt ännu för tröjan var lite stor, men fröken växer ju i den snart… Jag nämnde då också att hon kanske skulle behöva ett par vantar för hon har bara tre par, varav två är riktiga babyvantar utan tummar och de börjar vara lite tunna nu tycker jag. Så igår fick vi ett brev på posten som innehöll ett par fina matchande vantar och en hälsning,”grattis på namnsdagen” (hon har tydligen namnsdag idag våran fröken). Tusen tack mommo!

26-10-16-1