Styrka och balsam för kroppen

En riktigt skön helg har vi haft här i huset. Lördagen var lugn och vi bakade chokladmuffins till kaffet med svärföräldrarna som kom till oss på kvällen. Jag hann till och med sitta vid pianot en bra stund medan Lillis sov sin middagsvila. Trots att jag undervisar piano tre dagar i veckan så finns inte tiden att spela egna stycken alltid där, men i år ska jag satsa mer på det igen. Ett nytt stycke varje månad är tanken.

IMG_20180114_221451.jpg

IMG_20180113_233541.jpg

Idag började jag dagen i skidspåret och stakade ytterligare 12km till månadens saldo. Sedan har det följt mycket lek, lite stickning, soffhäng och en hel del lugn och ro precis som en söndag ska vara. Ikväll tog jag mej själv i kragen igen och åkte på vårterminen första StrongByZumba-pass. Nu är jag däremot helt slut i kroppen så får se om jag kommer mej upp ur sängen alls imorgon. Lämnade nog en stund efteråt på mera röjning, men för hoppningsvis hjälper bastun lite att mjuka upp musklerna lite mera. Borde ju sova gott inatt iaf.

IMG_20180114_214015.jpg

Annonser

Julfrid

Fem dagar kvar till jul hör ni. Hoppas ni inte stressar ihjäl er där hemma i stugorna. Hos oss hämtades granen idag och står som bäst i garaget och smälter av sig lite innan den tas in, och julgodiset håller jag som bäst på att baka. Har en klar i kylen, en på terrassen och svalnar och en opåbörjad men orkar nog inte börja med den längre idag utan det får bli imorgon istället. De sista klapparna (hoppas jag) handlades idag, och bara jag ännu får ett paket på posten så kan de också slås in. Har också tänkt hinna färdigställa några till julinlägg åt er, men vet inte riktigt vart tiden går i år…

Nå jul blir det hur som helst och tar nog det mesta med ro även om jag ursprungligen tänkt hinna med mycket mera i december än jag sist och slutligen gjort. Senast på fredag vet jag ändå att jultämningen och julfriden infinner sig även hos mig. Då är det nämligen igen dags för årets Julfrid i Oravais kyrka (<-länk). Rekommenderar varmt att ni ska ta er dit och bänka er bland alla andra. Kyrkan är alltid smockfull och med dämpad belysning får man luta sig tillbaka i bänkarna, varva ner och bara njuta. Jag är med i konserten och spelar oboe men förutom mig hör ni också många begåvade sångare och musiker så rekommenderar varmt!

julfrid2017

Toner som berör

skymninggryning.jpg

Tjugo gånger hade jag äran att börja konserterna med solo-toner. Tjugo gånger fick jag vara mer eller mindre nervös för just de tre första tonerna innan det sedan flyter på nästan av sig själv. Egentligen flöt det nog aldrig helt av sig själv, utan varje gång har jag fått leva mig in i musiken för det är ju först när man spelar från hjärtat som det berör. Och just det är vad jag vill göra med musiken jag spelar. Spela in i hjärtat på folk och beröra dem. Och det har jag verkligen fått göra tack vare de underbara toner som komponerats till Skymning Gryning. Dessutom har jag fått göra det tillsammans med ett gäng helt underbara människor. Många har fått alldeles speciella platser i mitt hjärta och är tacksam och glädjefylld över att veta att vi kommer göra mycket tillsammans ännu i framtiden.

24312718_1530277990388678_5996895566572095654_n

Känslan man får när folk berömmer ens spelande är väldigt fin, blir väldigt personligt men också väldigt svår att beskriva. Jag blir alldeles varm i hjärtat varje gång någon tackar för de vackra tonerna eller när någon säger hur otroligt fint jag spelar. Fick också frågan idag av en som undrade om jag aldrig spelar fel, då började jag nog bara skratta, för visst gör jag det, precis som de flesta andra musiker. Jag tar aldrig för givet att jag spelar rätt, vackert eller i ton med andra utan jag jobbar hela tiden för att det ska bli vackert, rätt och i ton med andra. Jag vill ha en själ med i varje ton, såväl på långa solofraser som på enstaka toner som skapar klangen i orkestern. Är kanske lite väl självkritisk ibland också, men samtidigt behövs det också med ett så känsligt instrument som oboen är. Men varje ord jag fått under den här orkesterperioden bevarar jag i mitt hjärta, och hoppas jag får beröra alla igen vid något tillfälle.

keep-calm-and-play-oboe-43

Så den här perioden må vara vid sitt slut, men som vi konstaterade med ena Thomas idag är att nu avslutar vi detta med ett utropstecken, och klickar sedan för ett styckebyte, för trots allt kommer vi fortsätta härifrån med någonting, någonstans och någon gång. Puss och kram till er alla! /oboisten

9.11.17.2

Veckan som varit….

Jag veet, har varit väldigt frånvarande på bloggen denna vecka men får ni en kort update på vad vi gjort denna vecka:

  • haft fullt upp på kansliet med planering av vårens kursprogram
  • insjuknat i feber (den yngsta i huset) så jobbat hemifrån en halv dag tills vi kunde ta skiftesbyte med mannen och jag kunde gå och undervisa
  • övat flitigt med min damkör och med de två andra körerna vi har julkonsert med
  • Byggt en snögubbe och åkt pulka
  • haft ett par sällsynta lediga kvällar hemma med familjen
  • suttit och köat till tandläkarjouren och blivit beodrad buranakur

så nu kan intresseklubben anteckna och ni vet ungefär vad som försiggått hos NillansWikin så nu kan vi ta igen lite på SkymningGryning också.

Tre konserter spelade denna helg. En på fredagkväll i Närpes och två ikväll i Vasa. Lite annorlunda konserter har det varit denna helg, eller musiken har ju varit den samma men vi har tyvärr haft endast tre solister på scenen eftersom den fjärde drabbats av allvarligare familjesjukdom, men förhoppningsvis är alla fyra med igen nästa vecka. Fint har ändå de tre övriga skött om alla sånger ändå, vi har ju ändå så otroligt duktiga sångare med oss! I fredags hade vi också en del spänning då dirigenten sitter fast i Köpenhamn då flygplanet var trasigt, så han var åtminstone tre timmar efter i tidtabellen. Detta löstes ändå rätt så bra, då han landar i Vasa 45 minuter innan konserten skulle börja i Närpes, och får sedan skjuts till konsertplatsen och vi kunde börja ca 20 minuter senare än tänkt. Ja allt kan ändå hända när man håller på med stora konserter, men slutet gott allting gott, för vi har ändå gett tre toppenbra konserter i helgen där vi än en gång fått beröm och stående ovationer. Blir ännu bara paff över hur otroligt stort detta blivit och hur folk gång efter gång berömmer alltihopa. Inte för att jag tycker det skulle vara på nåt sätt dåligt eller inte värt det, men för att man helt enkelt aldrig blir van med så här mycket beröm.

26.11.17.1

26.11.17.2

Nu har vi en hel vecka till nästa två konserter och efter det är det bara en sista kvar den femte. Hur ska man få tiden att gå när hela projektet är över?…nå vi ska inte fundera på det ikväll utan istället lägga huvudet på kudden och avsluta denna vecka. Tack och godnatt!

Helgen med oratorie-familjen

Vilken helg det varit. Tre dagar, tre städer och fem fullsatta konserter (eller egentligen fyra dagar, sex konserter, för vi hade ju en konsert i Jakobstad på torsdagen också…) Ord kan inte beskriva helgen, men det har varit oerhört roligt, givande, tungt och fint. Vi kan verkligen börja säga att vi blivit en oratorie-familj. Det är ingen skillnad på om man sitter i orkestern, sjunger i kören, är en av dem som gjort verket eller är solist, vi är alla en del av samma stora familj. Så tacksam att just jag får vara med i detta projekt. Har fått flera väldigt fina vänner och kollegor som jag ser fram emot att få jobba med om och om igen i olika sammanhang. Nu är det ju dessutom tur att vi fortfarande har sex föreställningar kvar…

Helgen var visserligen tung, att köra från Österbotten ner till Ekenäs, ge två konserter, köra vidare till Åbo, sova på hotell, åka över med färja till Mariehamn, ge en konsert, ta nattfärjan tillbaka till fastlandet, köra till Borgå, ge två konserter och sedan ännu köra hem till Österbotten tillbaka är ingen lugn och vilsam turné. Fredagen var tuffast för ansiktsmusklerna med övning och två konserter tätt inpå varandra, medan lördagen var tyngst för psyket med ändå rätt mycket väntande och kanske lite för lite sömn. Men att det varit tufft väger ändå inget emot den respons vi får från konserterna eller den glädje och njutning det är i att spela konserterna. Kan verkligen inte lägga ord på hur det är att vara med mitt i alltihopa, men kan försöka förklara det med några bilder från helgen i alla fall.

dav

bty

dav

dav

dav

dav

dav

dav

bty

Turné på Åland

Hej hej från Åland och Skymning Gryning turnén! Vi hade igår två smockfulla konserter i Ekenäs kyrka och i morse steg vi på färjan över till Mariehamn. Här har vi en konsert ikväll som också är nästan slutsåld, har inte helt koll på antalet sålda biljetter, tror det fanns en del ledigt ännu men det är också den största salen vi spelar i…

dav

Idag har vi haft bra med tid här innan konserten så vi har bra hunnit fixa till oss, vila och sedan värma upp innan soundchecken och konserten. Skönt det, eftersom vi igår knappt hade tid att klä på oss konsertkläderna då det strulat till sig lite under soundchecken. Men sånt är väl turnélivet, ibland stressigt och ibland mycket väntande.

Ikväll stiger vi igen ombord på färjan som tar oss vidare till Helsingfors, varifrån vi imorgon åker till Borgå. Nu ska jag gå och värma upp för kvällen.

IMG_20171118_155019.jpg