Har flera blogginlägg på lager men nu just har energin verkligen inte räckt till. Har lite svårt att anpassa livsrytmen till jobb med kontorstider. Hur hinner folk egentligen med hemmet, matfixandet, lek och bus med barn, mathandlandet, klädtvättandet, eventuella hobbyer och träning, plus lite slappande på kvällen innan man lägger sig till natten? Nå det lär väl ta ett par veckor ännu innan vi är inne i någon rytm. Att fröken nu dessutom tagit ut ett ultimat-tvåårs-trots gör ju inte saken bättre…fast nu är Älsklingen hemma igen från några dagars arbetsresa så nu hoppas jag vardagen återställer sig själv redan på grund av det, ser iaf lovande ut med tanke på att hon somnat i normal tid nu första gången på flera kvällar…

Men nu ska jag inte göra detta till något klagoinlägg utan vi ska ta och kommentera vilken fin sommardag vi haft idag! Ja, jag skriver sommardag, för vi ska verkligen njuta av de dagar temperaturen stiger över tjugo-strecket, man vet aldrig hur kall och regnig sommaren sedan blir…idag har både lunchen och middagen ätits ute i solskenet och skulle jag inte haft kontorsjobb på dagen skulle jag troligtvis spenderat dåså gott som hela dagen utomhus och fixat och donat i trädgården. Men som sagt vi ska njuta så länge det varar,och visst är det inte ändå väldigt roligt att följa med hur naturen utvecklas och det grönskar mer för varje dag? Vi har iaf en underbar liten ”sjö” av scillor på bakgården, skulle visa er bättre bilder om inte fröken skulle tycka det är så roligt att trampa rakt genom blomsterhavet….

received_10156400786626880

Annonser

Blev ett kvällsbak här i huset idag. Lillis var med när vi gjorde degen vilket i och för sig resulterade i mjöl i hela halva köket men så ska det väl vara med tvååringar i köket. När väl degen jäst gjorde jag nog jobbet själv, speciellt eftersom halva degen skulle bli munkar och där är det definitivt inte lämpligt med små nyfikna fingrar runt omkring.

28.4.18.2

Men både bullarna och munkarna blev de bästa jag någonsin gjort. Kanelbullar att snurrade jag på ett nytt sätt och de blev ju superfina och såg riktigt proffsiga ut när de var klara. Munkarna friterade jag för första gången helt enligt regelboken och hade temperaturmätaren i oljan hela tiden för att den inte skulle bli för varm och så höll jag koll på klockan hela tiden för att munkarna skulle friteras tillräckligt länge. Det var nog säkert en av orsakerna att de blev så fina och goda i år, för tror jag tidigare år haft allt för hög temperatur på oljan så ytan blivit mörk men de fortfarande kunnat vara lite råa inne, men alltid ska man lära sig något…

28.4.18.1

Att inte göra en full sats med munkar är också en bra lösning för munkar är ju goda endast när de är nygräddade och dessutom räcker det gott och väl med ett par under hela vappen-helgen innan man fått nog av dem (plus att dom två kan man då också äta med gott samvete).

 

Har varit några dagar med lite berg-och-dal-bane-känsla denna vecka. Mest bra visserligen men mellan varven har vi kämpat på med bland annat tvåårs trots som tagit en ny vändning. Blir allt jämt förundrad över hur otroligt smart en tvååring kan vara och hur en kommer på alla världens konster och knep även om en samtidigt är allt för liten för att förstå att mamma oftast (läs: alltid) vet bäst. Men sånt är småbarnslivet och nu är det bara att vänta ut denna fas och sedan med skräck-blandad-iver se vartåt vi vänder och går näst. Dessutom är ju tvåårstiden så underbar mellan alla trots-vågor, så hjärtat svämmar över av kärlek varje dag med Lillis…

En annan faktor till denna berg-och-dal-bane-vecka är förkylningen som slog till nu. Hårt och på en gång, men till slut faller väl även den starkaste (eller nåt i den stilen). Gårdagen blev riktig pest, speciellt längs med kvällen och natten, och den här dagen inledde jag också med packat huvud och riktigt vinglig känsla. Kan inte säga när jag senast drabbats så hårt på en gång, oftast har jag en förkylning som är i utbrytarstadiet i två veckor och sedan sakta går förbi nästa vecka, men inte denna gång. Nu kom den fort, men då hoppas jag den far lika fort också, känner mig i alla fall (till skillnad från igår) bättre mot kvällen även om jag inte kurerat mig på nåt märkvärdigt sätt ändå. Kanske jag till och med får gjort en snabb fredagstädning imorgon efter jobbet?

received_10156367970291880.jpeg

 

Fredag hela dagen lång, och eftersom det oftast betyder ledig dag för mig så tog jag med min fröken till stan. Eftersom vi i detta land har fyra årstider betyder det ju en massa kläder för en massa olika väder och då man dessutom har en växande unge så känns det väl lite som man köper en ny garderob så fort årstiden växlar. Visst skulle det inte ändå vara superkul om det vore ens egen garderob som förnyas upp till fyra gånger i året, men det skulle nog inte plånboken klara av ändå…

Idag var det då som sagt nya vårkläder som skulle inhandlas. Gummistövlar, en vårhalare och/eller fodrade kurakläder, länkare/vårskor och nya pyjamasar (vilket inte har nåt med våren att göra men som sagt, hon är en växande fröken). Vi kom dessutom hem med en ny mössa, en tröja och strumpor till hela familjen, och som bonus två ballonger och lite mat förstås…Glada och nöjda var vi ändå efter dagens uppköp och förhoppningsvis så behöver vi inte köpa nya kläder till hösten igen, men vi ska ta en säsong i taget…

Efter vår stadsrunda och mellis gick vi ut och njöt av solen och våren. Med nya, (”nygamla” och ”gamla” kläder) gick vi ut och lekte både med kottar, vatten, gunga, pulka och snö, och hela tiden med ett vakande öga runt omkring för att veta om något lurar bakom något. Hoppas verkligen helgen bjuder på lika vackert väder varje dag så kanske vi rent av inleder grillsäsongen också?

13.4.18.1

13.4.18.2

För två år sedan föddes hon. Vår älskade lilla busunge. Alltså hur i hela fridens namn kan det redan ha gått två år sedan?

Hon som är busig, glad, envis, charmig, gosig, kärleksfull, smart och bestämd. Dagarna är aldrig sig lika, varje dag lär hon sig något nytt, ibland får man verkligen förundras över hur hon lärt sig saker och ting eller vem som lärt henne det. Hjälpa till ska hon också, med allt, vilket är bra på sitt sätt trots att det kan ta dubbelt längre att få saker gjort eller man måste göra om det senare själv igen. Envisheten har hon fått dubbeldos av från oss båda känns det som, men det kommer säkert vara en bra egenskap längre fram i livet. Nu betyder envisheten ofta tårar  när man inte får göra som man vill, men svängs nog sedan lika fort tillbaka till skratt och glada miner när man insett att mamma eller pappa nog hade rätt trots allt. ”Puss mamma/pappa, kama mamma/pappa” är en vanlig fras i detta hus, för kramar är det viktigt med, både morgon middag och kväll och många gånger däremellan. Glädjen i henne går inte att ta miste på, för vart hon än går så springer hon ett leende till någon, oavsett om det är någon känd eller okänd person.

IMG_20180121_121940_1.jpg

Puss och kram på två års dagen älskade Lillis!

Den ack så gråa och tråkiga vardagen, som i slutändan inte alls är varesig grå eller tråkig i verkligheten, men nog när man ska skriva något på bloggen. För vem vill nu läsa om vardagsrumban med dagis och jobb, allt för mycket smutsig disk och tvätt, leksaker utspridda över hela huset eller inköpslistor? Men mellan allt kryssade mellan leksakerna eller valserna med dammsugaren så känns det ändå väldigt bra just nu. Det är de små ögonblicken mellan varven som suddar bort allt det gråa. Ögonblick som när Lillis kommer och säger ”puss mamma, kama mamma”, när kissen kommer hoppande upp i famnen och börjar spinna, när Älsklingen pussar hejdå på morgonen eller när middagen är färdigt förberedd så man slipper betydligt lättare undan på kvällen. Att dessutom lyxa till helgen nu som då  med en superfrukost, eller vackra blommor piggar ju också upp vardagen lite mera. Krävs egentligen inte så mycket, men ger så mycket mer. Så livet känns faktiskt riktigt bra just nu…

IMG_20180121_103251.jpg

Blev två VAB-dagar såhär direket på terminsstarten. Är inte förvånad för borde ha lärt mig redan på den korta tid vi fått ha vår lilla tjej på dagis att så fort det varit lov och vi återvänder tillbaka till vardagen får vi någon form av sjukstuga. Denna gång har vi ändå sluppit lindrigt undan med knappa tre dagar feber, och förkylning. Idag har hon varit helt feberfri, däremot har hostan tagit över, men den ska vi väl bli kvitt här om några dagar också (hoppas jag). Tillbaka till jobb och dagis blir det i alla fall imorgon. Men ungefär såhär har den här dagen sett ut;

Detta bildspel kräver JavaScript.

lek, bus och ännu mera lek, lite vila, mys och en massa kramar och pussar.

Vid kvällens middag insåg jag också att vi faktiskt blivit väldigt bra på närproducerat mat i detta hus. Inhemskt har jag prioriterat alltid, speciellt när det kommer till kött och mjölkprodukter, men nu har vi faktiskt haft möjligheten att ta steget närmare och äter så närproducerat det bara går (utan att odla själv). Tack vare våra grannar som driver Gårds-Smak. Många har säkert redan hört eller läst om dom men vill också jag rekommendera deras tjänster. Vi beställer mat via gårds-smak nästan en gång per vecka. All gris- och nötkött, ägg, mjölk, potatis och stor del av grönsakerna kommer från dem. Så behändigt att få levererat hem till trappan också, är vi inte hemma lämnar vi bara ut kylväskan så hålls maten där tills vi är hemma. Betalningen sker också antingen direkt via nätbanken eller så får man ta allt på månadsfaktura. Största delen av deras köttprodukter är visserligen frysta så kan behövas lite mera planering vid maten än ”vad-ska-vi-äta-om-en-kvart”-tankesättet, men nu när vi fått rutinen inne går det av sig själv. Många har frågat om vi varit nöjda med produkterna, och ja det har vi, det är rena köttprodukter och kan man klaga på vanliga närodlade grönsaker ens? Några har också frågat om produkterna är mycket dyrare, och nej det är de inte. Så jag drar gärna mitt strå till stacken och äter närproducerat mat direkt från granngården.

Av dagens middag var följande huvudingredienser från Gårds-Smak: potatis, malet kött, mjölk, tomat och gurka.

dav

(Detta inlägg skulle inte ursprungligen bli ett reklaminlägg, och det är heller inte något samarbete utan jag konstaterade bara att vi verkligen börjat äta lokalproducerat)